Artiklar

Värdeminskningsavdrag för byggnad på tomträtt

Hela anskaffningsvärdet för byggnad inklusive tomträtt ska hänföras till byggnad vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Det framgår av en dom från kammarrätten.

Ett bolag hade förvärvat tomträtter med byggnader i form av hyresfastigheter. I bolagets värdeminskningsavdrag för byggnad ingick både byggnads- och markvärdet. Skatteverket beslutade att markvärdet inte skulle ingå i avskrivningsunderlaget. Som stöd för sin uppfattning hänvisade Skatteverket till att tomträtter omfattas av fastighetsbegreppet i skattesammanhang. Det framgår av 2 kap. 6 § inkomstskattelagen, IL. En uppdelning av anskaffningsvärdet mellan mark och byggnad skulle därför ske enligt fördelningsregeln i 19 kap. 11 § inkomstskattelagen, ansåg Skatteverket.

Värdeminskningsavdrag för byggnad

Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark den ligger på ska ersättningen för fastigheten delas upp mellan mark och byggnad, 19 kap. 11 § IL. Denna fördelning görs med utgångspunkt i fastighetens taxeringsvärde, vilket är uppdelat på byggnad och mark. Genom fördelningen erhålls ett anskaffningsvärde för byggnaden, vilket utgör byggnadens avskrivningsunderlag. Värdeminskningsavdrag får göras med en viss procent av avskrivningsunderlaget. Något värdeminskningsavdrag för det belopp som motsvarar värdet av marken får inte göras.

Kammarrätten i Stockholm

Någon bestämmelse som uttryckligen tar sikte på beräkning av anskaffningsvärdet för byggnad på mark som innehas med tomträtt finns inte i inkomstskattelagen, konstaterar kammarrätten. För att bestämmelsen i 19 kap. 11 § IL ska vara tillämplig krävs att förvärvet avser byggnad tillsammans med mark. Enligt kammarrättens mening saknas det i såväl förarbeten som praxis uttalanden som ger stöd för att aktuell paragraf ska tolkas på så sätt att tomträtt ska likställas med mark.

Vid sådana förhållanden, anser kammarrätten, får RRK R76 1:6 alltjämt anses vägledande. Högsta förvaltningsdomstolen hänförde i det rättsfallet hela köpeskillingen för en tomträtt till byggnaden. Mot den bakgrunden ansåg kammarrätten att hela anskaffningsvärdet för bolagets byggnader med tomträtt skulle hänföras till byggnad vid beräkning av värdeminskningsavdrag.

Dom 2016-04-12, mål nummer 5656-5657-15

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Nya förskrifter om amorteringskrav på bolån

Finansinspektionen har omarbetat sina tidigare föreslagna föreskrifter avseende amorteringskrav på bolån. Det nya är att det ska ges möjlighet att amortera ett tilläggslån på tio år i stället för att det amorteras tillsammans med övriga lån.

Finansinspektionen (FI) anser att det finns ett behov av amorteringskrav i Sverige. Ett amorteringskrav dämpar skuldsättningen. Lägre skuldsättning ökar hushållens motståndskraft mot störningar och minskar risken att Sveriges ekonomi påverkas negativt om något oväntat händer i Sverige eller i omvärlden.

Nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska därför amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent. Om du har befintliga bolån som tagits innan den 1 juni i år, kan tilläggslån antingen betalas av enligt grundregeln eller på tio år. Möjligheten att amortera ett tilläggslån på tio år har tillkommit för att undvika tröskeleffekter för dig som har befintliga bolån och därmed inte omfattas av amorteringskravet.

Om du ingått ett avtal om köp eller byggnation av en bostad innan 1 juni, omfattas inte de lån som du tar därefter för att finansiera köpet eller byggnationen av amorteringskravet.

Reglerna gäller endast nya bolån. Kravet gäller inte om du bara vill byta bank.

Nya bolån är:

• När du tar ett lån för att köpa en bostad och använder bostaden som säkerhet för lånet.
• När du utökar ett befintligt lån med bostaden som säkerhet för att till exempel bekosta reparationer och hamnar på en belåningsgrad över 50 procent.

Undantag

Om det finns särskilda skäl i ditt fall får bolåneföretagen medge att du inte behöver amortera på dina bostadslån under en begränsad period. Exempel på situationer där det kan bli aktuellt är arbetslöshet, dödsfall i familjen eller sjukdom.

Bolåneföretag får medge att lån som lämnas mot säkerhet i nyproducerade bostäder inte amorteras under de första fem åren. Denna möjlighet gäller endast för den som är förstahandsköpare.

Lån som lämnas mot säkerhet i fastighet som är fastighetstaxerad som lantbruksenhet omfattas inte av amorteringskravet.

Omvärdering av bostaden

Amorteringskravet utgår från marknadsvärdet på din bostad. Huvudprincipen är att omvärdering av bostaden som kan ligga till grund för att räkna om din belåningsgrad endast får ske vart femte år.

Omvärdering får även ske om det skett en avsevärd värdeförändring av din bostad av annan anledning än den allmänna prisutvecklingen på bostäder. Det kan till exempel handla om att du gjort en omfattande om- eller tillbyggnad. Renovering av enbart kök eller badrum eller tillbyggnad av balkong anses till exempel i normalfallet inte ge en avsevärd värdeförändring.

För dig som redan i dag äger din bostad gäller att omvärdering av bostaden får ske i samband med att du för första gången utökar din belåning efter att amorteringskravet börjat gälla. Därefter gäller de vanliga reglerna för omvärdering av bostaden, det vill säga att det får göras vart femte år eller om det skett en avsevärd värdeförändring.

Ikraftträdande

Föreskrifterna ska börja gälla den 1 juni 2016.

Finansinspektionen, pressmeddelande

 

Företagsaktuellt nr 3 2016

Bankmedel i underlaget för räntefördelning

Endast bankmedel som behövs och är avsedda att användas i den enskilda firman ska räknas som tillgångar vid beräkning av kapitalunderlaget för räntefördelning. Det framgår av ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

A har en enskild firma och upprättar förenklat årsbokslut. Firman genererar vinst varje år och A har låtit delar av vinsten stå kvar på företagets bankkonton. Vid utgången av 2013 uppgick saldot på dessa konton till cirka 1,5 miljoner kr.

A ville veta om den totala summan av firmans bankmedel skulle ingå vid beräkning av kapitalunderlaget för räntefördelning för beskattningsåret 2014. Han ställde därför den frågan till Skatterättsnämnden (SRN). Enligt A:s uppfattning var så fallet oavsett om medlen behövdes i näringsverksamheten eller inte.

Räntefördelning

Räntefördelning görs i forma av positiv eller negativ räntefördelning. Positiv räntefördelning innebär att en schablonmässigt beräknad avkastning på det egna kapitalet får dras av i inkomstslaget näringsverksamhet. Samma belopp ska i stället tas upp i inkomstslaget kapital.

Kapitalunderlaget är skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna som hör till näringsverksamheten vid utgången av föregående beskattningsår, efter vissa justeringar. Bland annat ska delägarrätter och fordringsrätter, samt skulder som hänförs sig till dessa, inte räknas till näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

Bankmedel räknas som tillgång i näringsverksamheten om de hör till verksamheten. Men det sägs inget i inkomstskattelagen eller i förarbetena till lagen om hur avgränsningen till näringsverksamheten ska göras.

Skatterättsnämnden

Någon civilrättslig reglering som skulle kunna ge ledning för den inkomstskattmässiga bedömningen i detta fall finns inte, konstaterar SRN. I en sådan situation är det naturligt att utgå från företagets redovisning om den är upprättad i enlighet med god redovisningssed.

Enligt Bokföringsnämndens vägledning för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut måste likvida medel, till exempel banktillgodohavanden, höra till företaget för att få bokföras i detta. Det betyder att det måste vara sådana medel som har genererats i företaget eller som företaget har satt in och som företagaren avser att använda i företaget. De kan vara avsedda att användas till såväl löpande utgifter som framtida investeringar, till exempel för ett planerat utbyte av maskin.

SRN kom fram till att avgränsningen av bankmedel som ska räknas till den enskilda näringsverksamheten ska göras enligt vad som följer av god redovisningssed. Det innebär att endast de bankmedel som behövs i A:s näringsverksamhet ska ingå i kapitalunderlaget för räntefördelning.

Förhandsbesked 2016-01-17, dnr 118-14/D

Företagsaktuellt nr 2 2016

Fast driftställe i Sverige

Ett utländskt företag utan eget kontor eller plats för näringsverksamhet i Sverige anses ha fast driftställe här genom att en i Sverige anställd person har utfört arbete i sin bostad i enlighet med vad som framgår av anställningsavtalet.

Ett utländskt företag levererar supporttjänster av teknisk och administrativ natur till sitt utländska moderbolag som säljer tjänster till kunder. Företaget har anställt en försäljningschef som är bosatt i Sverige och har sin skatterättsliga hemvist här.

Arbetsuppgifterna består i att tillhandahålla råd och stöd för lanseringen av moderbolagets tjänster samt kartlägga och ge allmänna råd om marknaden. Enligt anställningsavtalet har försäljningschefen ingen rätt att ingå bindande avtal för företagets räkning.

Företaget har inget eget kontor eller plats för näringsverksamhet i Sverige. I anställningsavtalet anges att försäljningschefens arbetsplats bland annat är i bostaden. Där bokar han möten och resor, svarar på e-post och rapporterar till sina överordnande. Det arbetet utgör enligt företaget cirka fem procent av heltidsanställningen. Arbetsgivaren betalar ingen ersättning eller utrustning för arbetet i bostaden.

Företaget ville veta om det kan anses få ett fast driftställe i Sverige på grund av det arbete som försäljningschefen utför i sin bostad och ställde därför den frågan till Skatterättsnämnden, SRN.

Fast driftställe

Om ett utländskt företag har ett fast driftställe i Sverige likställs det i skattehänseende med ett inhemskt företag.

Fast driftställe definieras som en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Det finns tre villkor som samtliga ska vara uppfyllda för att fast driftställe ska anses föreligga. Villkoren är följande:

• Det ska vara en plats.
• Platsen ska vara stadigvarande.
• Affärsverksamheten ska bedrivas från platsen.

Skatterättsnämnden

Enligt SRNs uppfattning kan arbetet i hemmet i det aktuella fallet inte anses som en så obetydlig del att bostaden av det skälet inte skulle kunna utgöra en stadigvarande plats varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

SRN hänvisar till rättsfallet RÅ 2009 ref. 91 där det sägs att det inte är nödvändigt att företaget äger, hyr eller har någon annan formell juridisk rätt att använda den aktuella lokalen. Det är tillräckligt att den rent faktiskt står till förfogande och används i företagets verksamhet.

I här aktuellt fall utför den anställde arbete för företagets räkning delvis i sin bostad i enlighet med sitt anställningsavtal, framhåller SRN. Med hänsyn till det anser SRN att bostaden får anses vara en sådan stadigvarande plats för affärsverksamheten som konstituerar ett fast driftställe.

Förhandsbesked 2016-02-01, dnr 127-14-D

Företagsaktuellt nr 2 2016

Förslag om amorteringskrav

Regeringen föreslår i en proposition att långivare ska tillämpa villkor som bidrar till en sund amorteringskultur när de beviljar nya bolån.

Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs om amorteringskrav i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Förslaget innebär att kreditinstitut som lämnar bolån till enskilda personer ska tillämpa återbetalningsvillkor som är förenliga med en sund amorteringskultur och motverkar alltför hög skuldsättning hos hushållen. Amorteringskravet gäller bolån med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt samt bostadsbyggnad på ofri grund. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om amorteringskravet.

För att minimera risken att nyproduktion av bostäder minskar, bör krediter som lämnas för förvärv av en nyproducerad bostad kunna undantas från amorteringskravet. Undantag från amorteringskravet bör även kunna beviljas, dels genom att vissa särskilda skäl föreligger, till exempel närståendes dödsfall, arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa, dels att undantaget ligger inom ramen för god kreditgivningssed. Enbart nya bolån ska omfattas av amorteringskravet.

Lagändringen föreslås träda i kraft 1 maj 2016.

Regeringens proposition 2015/16:89

Läs också: Föreskrifter om krav på amortering >>

Företagsaktuellt nr 2 2016

Föreskrifter om krav på amortering

Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter om krav på amortering av bolån som lämnas av banker och kreditmarknadsinstitut.

Nya bolån som överstiger 50 procent av en bostads värde ska omfattas av ett amorteringskrav, föreslår Finansinspektionen, FI. Med nya bolån avses lån som lämnas mot säkerhet i en bostad i Sverige efter att de föreslagna föreskrifterna börjat gälla. Bolån som lämnas av utländska företag verksamma i Sverige omfattas också. Ett befintligt lån behöver inte amorteras. Detta gäller även om man efter att reglerna börjat gälla byter bank, förutsatt att lånet inte utökas.

Enligt förslaget ska nya bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde amorteras med minst två procent av de totala bolånen per år. För bolån som uppgår till mellan 50 och 70 procent av bostadens värde ska amortering ske med minst en procent av de totala bolånen per år. Det finns inga hinder mot att låntagare amorterar mer eller snabbare än vad som följer av amorteringskravet.

Värderingen av bostaden ska utgå från marknadsvärdet och omvärdering får tidigast ske vart femte år eller vid avsevärda värdeförändringar som inte beror på den allmänna prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Lån som avser köp av nyproducerade bostäder föreslås vara undantagna.

De nya reglerna ska enligt förslaget börja gälla från och med den 1 juni 2016.

Finansinspektionen, dnr 14-16628

Läs också: Förslag om amorteringskrav >>

Företagsaktuellt nr 2 2016

 

Ingen företagsbot när utlänning utan arbetstillstånd anställts

En företagare som haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd i sin enskilda firma blev påförd en särskild avgift på 44 000 kr. Men Högsta domstolen eftergav den företagsbot företagaren blivit påförd för samma förseelse.

En pizzeriaägare hade under sommaren 2012 en utlänning utan arbetstillstånd anställd i sin enskilda firma under drygt fem månader. Då det är förbjudet enligt utlänningslagen blev företagaren påförd en särskild avgift på 44 000 kr. Företagaren kände inte till att det krävdes att utlänningen hade arbetstillstånd. Men domstolarna kom fram till att han borde ha tagit reda på detta. Han hade alltså varit oaktsam. Både tingsrätten och hovrätten ansåg att han dessutom skulle betala företagsbot. Tingsrätten bestämde företagsboten till 25 000 kr. Hovrätten sänkte den till 5 000 kr.

Utlänning

Den som anställer en person som är medborgare i ett land utanför EU ska kontrollera att personen har rätt att vara i Sverige och arbeta här. Man ska även meddela Skatteverket om att man anställt en person från ett land utanför EU.

Utlänningslagen

Enligt utlänningslagen är det straffbart för en arbetsgivare att ha en utlänning anställd, om han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Dessutom kan företagaren få betala en särskild avgift. Avgiften uppgår till ett halvt prisbasbelopp för varje utlänning som företaget haft anställd om anställningen har pågått i högst tre månader. Vid längre anställning uppgår avgiften till ett helt prisbasbelopp.

Företagsbot

För brott som begåtts i en näringsverksamhet där straffet kan vara strängare än böter ska näringsidkaren påföras en företagsbot om han inte gjort vad som kan krävas för att förebygga brottsligheten. En företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kr och högst 10 miljoner kr.

Högsta domstolen

Högsta domstolen, HD, konstaterade att den särskilda avgiften är speciellt avpassad för det slag av lagöverträdelser som företagaren gjort sig skyldig till. Det är därför naturligt att i första hand överväga om en sådan avgift ska tas ut. I detta fall fanns förutsättningar att ta ut en särskild avgift på 44 000 kr.

HD framhöll att det inte finns några principiella hinder att påföra en företagsbot vid sidan av den särskilda avgiften. Men då både den särskilda avgiften och företagsboten i huvudsak har som ändamål att reglerna på området ska följas talar det mot att tillämpa båda samtidigt. Eftersom den särskilda avgiften ska bestämmas till ett tämligen högt belopp framstår den, ansåg HD, som väl ägnad att tillgodose syftet att motverka brottslighet av aktuellt slag. HD eftergav därför företagsboten.

Dom 2015-12-10, mål nr B 2225-14

Företagsaktuellt nr 2 2016

Felaktigt uttag av kontrollavgift

Kontrollavgift enligt kassaregisterlagen är en sanktionsavgift. Om det inte klart framgår att förutsättningarna för uttag av kontrollavgift är uppfyllda får Skatteverket inte ta ut någon avgift. Det slår kammarrätten fast i en dom.

I det aktuella målet hade Skatteverket påfört en pizzeria en kontrollavgift om 10 000 kr grundat på en kundräkning gjord av två tjänstemän i en bil parkerad utanför restaurangen. Vid kundräkningen hade cirka 30 iakttagelser gjorts som Skatteverket ansåg borde motsvaras av lika många kvitton i kassaregistret. Enligt kassaregistrets e-journal saknades det dock kvitto för tre av verkets iakttagelser och för två ansåg Skatteverket att ett för lågt försäljningsbelopp registrerats.

Kassaregister

Ett företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort ska använda ett certifierat kassaregister. Det finns dock undantag från detta krav bland annat när kontantförsäljningen är av obetydlig omfattning.

Skatteverket ska ta ut en kontrollavgift om verket vid en tillsyn eller ett kontrollbesök finner att den som är skyldig att använda ett kassaregister inte fullgör denna skyldighet.

Grund för att ta ut kontrollavgift finns bland annat när

• företaget inte registrerar en försäljning eller annan användning av kassaregistret,
• företaget registrerar en försäljning felaktigt,
• företaget inte tar fram och erbjuder kunden något kvitto.

Skatteverket har bevisbördan för att grundförutsättningarna för att ta ut kontrollavgift är uppfyllda. Skatteverket ska kunna visa att det är mycket sannolikt att företaget har brustit i sin skyldighet att använda kassaregister.

Kammarrätten

Kammarrätten i Göteborg konstaterar att de flesta iakttagelser motsvaras tidsmässigt av registreringar i kassan. Men i fem fall har det antecknats att personer kommit ut med pizzakartonger utan att iakttagelsen tidsmässigt motsvaras av en registrerad försäljning av pizza. Tjänstemännen har inte kunnat iaktta om betalning gjorts vid dessa fem tillfällen. Enligt bolaget kan det vara fråga om reklamationer, försäljning på kredit eller avhämtning mot kupong.

Enligt kammarrätten är det sannolikt att åtminstone någon av de fem pizzaleveranserna motsvaras av en sådan betalning som ska registreras i kassaregister. Med det framgår inte klart att så är fallet. Frågan är då vilket beviskrav som gäller. Eftersom det inte är fråga om beskattning utan om påförande av en sanktionsavgift krävs enligt kammarrätten, på samma sätt som för skattetillägg, att det klart framgår att förutsättningarna för kontrollavgift är uppfyllda. Kammarrättens slutsats är att Skatteverket inte har haft fog för sitt beslut att ta ut kontrollavgift.

Dom 2016-02-05, mål nr 3839-15

Företagsaktuellt nr 2 2016

Nya lagar 2016

Vi presenterar kort ett urval av de nya lagar som trädde ikraft vid årsskiftet och som under 2016 kan komma att påverka dig och ditt företag.

Sänkt ROT-avdrag

Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån har sänkts från 50 till 30 procent.

Förändringar av RUT-avdraget

Taket för RUT-avdraget har halverats till 25 000 kr per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. RUT-avdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete omfattar nu endast enklare arbete samt flyttstädning. Matlagning ger inte längre rätt till RUT-avdrag.

Jobbskatteavdraget trappas av för höginkomsttagare

Jobbskatteavdraget trappas nu av för den som vid årets ingång inte har fyllt 65 år och som har en arbetsinkomst som överstiger cirka 50 000 kr per månad. Även för den som vid årets ingång har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av för arbetsinkomst som överstiger 50 000 kr per månad. Avtrappningstakten är tre procent.

Sänkt skatt för pensionärer

Det förhöjda grundavdraget för äldre har justerats så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kr i månaden. Skatten har sänkts även för äldre med inkomster upp till 20 000 kr i månaden.

Statlig inkomstskatt

Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster har inte räknats upp för beskattningsåret 2016. Skiktgränsen är därmed densamma som för 2015, det vill säga 430 200 kr.

Slopat avdrag för privat pensionssparande

Rätten att göra avdrag med 1 800 kr per år för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton har slopats. Beloppsgränsen för återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto utan Skatteverkets medgivande har höjts till ett prisbasbelopp och tidsgränsen för förtida avslut har tagits bort.

Slopad skattereduktion för gåvor

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet har slopats.

Särskild löneskatt för äldre

Särskild löneskatt har införts på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt har även införts på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten är en form av socialavgift och uppgår till 6,15 procent.

Slopad nedsättning av socialavgifter för unga

Slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga har tidigarelagts till den 1 juni 2016.

Höjd skatt på ISK och kapitalförsäkring

Schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten respektive skatteunderlaget ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget.

Förvaltningsutgifter inte längre avdragsgilla

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital har slopats.

EU-anpassning av investeraravdraget

Investeraravdrag får inte längre göras om investeraren eller någon närstående direkt eller indirekt är delägare i det företag investeringen gäller eller i annat företag i samma koncern. Begränsningen gäller ägande under investeringsåret och de två föregående beskattningsåren.

Slopad slussningsregel

Den särskilda slussningsregeln för moms inom koncern har slopats.

Höjda försenings- och kontrollavgifter

Avgifterna för sent inlämnade inkomstdeklarationer och skattedeklarationer samt för brister i hanteringen av kassaregister och personalliggare har höjts med 25 procent. För aktiebolag innebär det att avgiften för sent inlämnad inkomstdeklaration har höjts från 5 000 kr till till 6 250 kr.

Skattefri secondhandförsäljning

Allmännyttiga ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta varor som utnyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet är skattefri. Undantaget från skatteplikt gäller om föreningen eller trossamfundet i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.

Tydligare redovisningsregler

De nya reglerna innebär att kraven på upplysningar i noter till årsredovisningen har fått en tydligare struktur och att de har blivit färre för de mindre företagen. Det har blivit tydligare vad som avses med ägarintresse, intresseföretag och gemensamt styrda företag. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas är nu en generell regel.

Företagsaktuellt nr 2 2016

Amortering eller ränta?

Om du som låntagare kommer efter med betalningen läggs normalt den obetalda räntan till skuldbeloppet. Skatteverket klargör nu i ett ställningstagande om den betalning du sedan gör ska räknas som ränta, amortering eller både ränta och amortering.

Normalt får du som låntagare göra avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital det beskattningsår du betalar räntan eller på annat sätt har kostnaden.

Om du inte kan betala räntan kan den läggas till skuldbeloppet. Du anses då inte ha betalat räntan och kan inte få göra något ränteavdrag i inkomstdeklarationen. Detta gäller oavsett om skuldebrev lämnats på beloppet eller inte. Om du däremot tar upp ett nytt lån och delvis använder det nya lånet för att betala räntan anses räntan vara betald och du kan få avdrag.

Har du flera lån hos samma långivare kan du välja vilket lån du amorterar eller betalar ränta på under förutsättning att förfallodagen är inne. Du får inte göra avräkning på kapitalskulden innan förfallna räntor är betalda.

Högsta domstolen har uttalat att om det inte finns något bindande avtal mellan parterna om avräkningsordningen har du som låntagare rätt att destinera din betalning till en viss skuld dock med begränsningen att förfallen skuld måste betalas före ej förfallen, och räntan före kapitalskulden. Om du inte utnyttjar din rätt att bestämma vilken skuld som betalningen avser övergår den valrätten till långivaren.

Vid utmätning av egendom ska medel som långivaren får i första hand avräknas på ränta och annan biförpliktelse före kapitalbeloppet om inte långivaren har yrkat på en annan fördelning.

Avbetalning och skuld kvarstår

När du gör en betalning avseende lån där räntan lagts till skulden anser Skatteverket att det i första hand är räntan du betalar under förutsättning att du och långivaren inte har avtalat något annat. Den betalda räntan får du göra avdrag för i inkomstdeklarationen. Ränteavdraget kan dock inte överstiga det belopp som den obetalda förfallna räntan uppgick till vid betalningen. Eventuell överskjutande betalning anser Skatteverket vara en amortering.

Avbetalning och skuld avskrivs

Om du som låntagaren kommer efter med betalningen under en längre tid kan långivaren gå med på en betalningsuppgörelse som innebär att hela skulden kommer att regleras under förutsättning att långivaren får en viss summa i betalning. Efter en sådan betalningsuppgörelse är hela skulden reglerad och långivaren kommer inte att rikta några mer anspråk mot dig.

Avtal finns

Du kan i ett sådant fall avtala med långivaren om hur stor del av betalningen som avser betalning av ränta och hur stor del som avser återbetalning av kapitalskulden. Vid avtal mellan oberoende parter accepterar Skatteverket normalt ett sådant avtal och du får göra avdrag för räntebetalningen i inkomstdeklarationen.

Avtal saknas

Om du inte avtalat något annat med långivaren anser Skatteverket att ränteskulden ska anses ha betalats i samma proportion som skuldbeloppet.

Om ränteskulden uppgår till 40 procent av den totala skulden vid betalningstidpunkten anser Skatteverket att du som låntagare har betalat ränta med 40 procent av det totalt inbetalda beloppet enligt betalningsuppgörelsen. Resterande del av betalningen, 60 procent, anser Skatteverket vara en amortering.

Denna fördelning gäller dock inte vid skuldsanering där Skatteverket anser att betalningen i första hand ska anses utgöra amortering av skuldbeloppet.

SKV ställningstagande, 2015-11-10, dnr: 131 586128-15/111

Företagsaktuellt nr 1 2016