Skatteverket har krävt att hela det belopp som utbetalats till utförare av värmepumpinstallationer ska återbetalas när det inte visats hur arbetskostnaden beräknats. Högsta förvaltningsdomstolen har i två mål ansett att Skatteverket inte haft fog för sina beslut.
Den som har haft en utgift för arbete avseende reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) av ett småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt kan få skattereduktion.
Skattereduktion medges genom att kunden betalar en del av arbetskostnaden för ROT-arbetet till utföraren. När arbetet är utfört och kunden har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren begära utbetalning av resterande del från Skatteverket.
I ett ställningstagande skriver Skatteverket att om underlag för beräkning av arbetskostnad saknas eller är bristfälligt kan Skatteverket vägra utbetalning helt eller delvis samt återkräva redan utbetalt belopp.
Skattereduktion för ROT-arbete kan endast medges för arbetskostnaden. Kostnader för exempelvis material, maskiner, restid eller serviceåtaganden ska inte ingå i underlaget för skattereduktion.
För totalentreprenader till fast pris kan det vara förenat med svårigheter att fastställa hur stor del av det totala priset som avser arbetskostnad.
För att underlätta för såväl utförare som kunder har representanter för branschen i samverkan med Svenska Värmepumpföreningen beräknat hur stor del av totalpriset som i normalfallet utgör arbetskostnad vid installation av en ny värmepump. Av beräkningen framgår att av den totala entreprenadkostnaden kan arbetskostnaden anses utgöra 35 procent för vätska–vattenvärmepump (till exempel bergvärme) och 30 procent för luftvärmepump (luft-vattenvärmepump, luft-luftvärmepump och frånluftvärmepump).
Om utförare och kund anser att arbetskostnaden är högre än 30 respektive 35 procent ska den verkliga arbetskostnaden dokumenteras och vid förfrågan visas upp för Skatteverket.
Utförarens uppgivna arbetskostnad för installation av värmepump uppgick i det aktuella målet till 53,6 procent, vilket var betydligt högre än Skatteverkets schablon. Arbetskostnaden gick inte att utläsa, varken av offerten eller fakturan till kunden. Skatteverket beslutade att återkräva hela det belopp som utbetalats till utföraren med motivering att han inte visat arbetskostnaden.
Även Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, konstaterade att det inte gick att fastställa den verkliga arbetskostnaden på ett tillförlitligt sätt utifrån presenterat underlag.
Frågan var då om utföraren hade rätt till utbetalning på grund av en uppskattad arbetskostnad.
HFD ansåg att Skatteverket saknar stöd för sin uppfattning att en uppskattning av arbetskostnaden är utesluten bara för att utföraren valt att redovisa sina verkliga kostnader till kunden. Enligt HFD är det tvärtom så att om utföraren inte lyckas styrka sina verkliga kostnader måste arbetskostnaden uppskattas till vad som är skäligt enligt omständigheterna i det enskilda fallet. En uppskattning till den av branschen beräknade schablonen för arbetskostnaden får enligt HFD anses uppfylla detta krav.
I ett annat mål som avgjordes av HFD samma dag hade utföraren vidarefakturerat sina materialkostnader till kunden med det belopp som bolaget betalat, i förekommande fall med avdrag för den inköpsbonus bolaget fått. Bolaget hade vidare beräknat arbetskostnaden genom att reducera den debiterade totalkostnaden med sådana utgifter som bolaget haft och som inte får räknas in i underlaget för skattereduktion.
För uppdraget hade bolaget haft kostnader för material om 86 046 kr. Av total entreprenörskostnad om 192 000 kr utgjorde alltså 105 954 kr arbetskostnad hävdade bolaget.
Skatteverket menade att bolaget inte visat hur arbetskostnaden beräknats och återkrävde hela det belopp som utbetalats jämte ränta.
HFD kom dock fram till att det saknades skäl att ifrågasätta den av bolaget tillämpade modellen för beräkning av arbetskostnaden.
Enskilda har under vissa förutsättningar rätt till ersättning av allmänna medel för sina kostnader i samband med ärenden hos Skatteverket och mål i förvaltningsdomstolarna. Men enligt HFD gäller det inte i denna typ av mål.
HFDs domar innebär att i de fall det är ostridigt att skatte-reduktionsgrundande arbete har utförts så har utföraren rätt till utbetalning från Skatteverket. I de fall utföraren inte kan visa hur den faktiska arbetskostnaden som ligger till grund för begäran om utbetalning har räknats fram ska utbetalning ske med skäligt belopp, skriver Skatteverket i en kommentar till rättsfallen.
Från och med beskattningsåret 2016 är skattereduktionen för ROT-arbete 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms. För tidigare beskattningsår har skattereduktionen uppgått till 50 procent av arbetskostnaden inklusive moms. Skattereduktionen är dock högst 50 000 kr per person och år inklusive eventuellt RUT-avdrag
Dom 2017-06-26. Mål nr 675-16 samt 5908-16
Företagsaktuellt nr 5 2017
Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025. Inlämning av deklarationen För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för inkomstdeklarationen vara lite mer komplicerad än för privatpersoner. Aktiebolag kan lämna in inkomstdeklarationen vid fyra tillfällen under året. Vilken tidpunkt som aktiebolaget ska lämna in sin …
Ett unikt nordiskt samarbete håller på att förändra spelplanen för små och medelstora företag. Med målet att minska administration, automatisera affärsprocesser och möjliggöra gränsöverskridande handel, är programmet Nordic Smart Government & Business på väg att skapa ett digitalt ekosystem som sätter Norden i framkant. En av de som varit högst delaktig i programmet är …
EU-kommissionens nya förslag på hållbarhetsrapportering enligt CSRD innebär att 80 procent av företagen undantas. De storföretag som ska följa CSRD får inte föra över sina rapporteringskrav på mindre underleverantörer. – Förslaget kallas ambitionssänkning, verklighetsanpassning eller en smartare väg till målet beroende på vem som uttalar sig. Eftersom vi ser att företag …
Den 31 marsmarkerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på vad som gäller och vilka åtgärder du behöver vidta innan deadline? Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast …
Trots utmanande tider visar en ny rapport från Företagarförbundet att 76 procent av Sveriges småföretagare har gått med vinst de senaste tre åren. Men många brottas fortfarande med att känna sig trygga i att verksamheten följer rådande lagar och regler – särskilt skatteregler som ofta upplevs som svåra att förstå. Undersökningen lyfter också fram redovisningskonsulternas …
Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025. Flera datum för betalning av kvarskatt I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 2,5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska …
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på. Tre förutsättningar för skattefrihet Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren …
Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt klassificerad. Den 27 januari öppnar en ny tjänst på verksamt.se där du själv kan ändra din SNI-kod. Här guidar vi dig genom det viktigaste kring uppdateringen och vad du behöver göra. Vad är en …
EU:s nya momsreform ViDA revolutionerar momshanteringen med e-fakturering och digitalisering. Vad betyder det för svenska företag? Fredrik Andersson Carlö från Skatteverket reder ut möjligheter och utmaningar. Med momsreformen VAT in the Digital Age (ViDA) går EU in i en ny era av digitalisering. Målet är att skapa ett enklare och mer rättvist momssystem för företag som verkar inom …
Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för privatpersoner som tidigare har fått avdragsrätt för samtliga ränteutgifter oavsett låneform och säkerhet. Nya regler för privatpersoner Begränsningarna till rätt för avdrag för …
Vi är anslutna till Srf konsulterna