Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för hur den dricks som en kund betalar, utöver det belopp som står på kvittot, ska redovisas och beskattas.
Dricks är en frivillig betalning som till exempel en restauranggäst betalar utöver det belopp som står på notan. Hur denna frivilliga betalning benämns av företaget vid registrering i kassaregister eller i underlaget för bokföringen har inte någon betydelse för den skattemässiga bedömningen.
Dricks som en anställd erhåller kontant direkt från kunder utgör inte en affärshändelse i företagets verksamhet och utlöser därmed inte en bokföringsskyldighet för företaget. Företaget ska inte heller redovisa detta som lön till den anställde. Men dricksen är trots det en ersättning för arbete. Det innebär att den anställde ska redovisa den dricks han erhållit direkt från kunder i sin inkomstdeklaration som inkomst av tjänst.
Om den kontanta dricks som kunder betalar samlas ihop av arbetsgivaren som sedan fördelar den efter eget bestämmande till olika anställda bör betalningen betraktas som om den kommit från arbetsgivaren, anser Skatteverket. Det innebär att dricksen utgör inkomst för företaget och att utbetalningarna till anställda betraktas som löneutbetalning. Arbetsgivaren ska i sådant fall göra skatteavdrag, redovisa och betala arbetsgivaravgifter samt ta med beloppet som en del av lönen på den anställdes kontrolluppgift.
Någon moms ska inte redovisas på erhållen dricks. Det gäller oavsett hur företaget rent praktiskt hanterar dricksen. Enligt Skatteverket är dricks en ersättning som faller utanför moms-lagens regler.
I en enskild firma utgör dricks som näringsidkaren själv tar hand om inkomst i näringsverksamheten. Det gäller oavsett om dricksen betalas kontant eller med kontokort. Detsamma gäller i handelsbolag om handelsbolagsdelägarna tar hand om dricksen. I aktiebolag utgör dricks inkomst i näringsverksamheten för företaget om det är företaget och inte personalen som får ta hand om dricksen. För en företagsledare i ett aktiebolag som erhåller dricks – antingen direkt från kunder eller som en del i personalstyrkan – bör dricksen bedömas på samma sätt som för övriga anställda, anser Skatteverket.
När dricks betalas elektroniskt med till exempel kontokort kommer dricksbeloppen in på företagets konto och personalen kan därmed inte förfoga över dricksen utan arbetsgivarens medverkan. Det är vanligt att arbetsgivare tillåter att sådan dricks utgör personalens dricks. Under förutsättningen att personalen själva får bestämma hur sådan dricks ska fördelas inom personalstyrkan är Skatteverkets uppfattning att dricks betald med kontokort inte ska ses som en inkomst för företaget. Sådana extrabetalda belopp med kontokort utgör redovisningsmedel där företaget får en skuld till personalen som ska bokföras som en skuld. När sedan skulden reglerats gentemot personalen måste företaget ha ett underlag i bokföringen som utvisar till vilka personer som betalning har skett. Varje person måste anges med namn.
Skatteverket har ingen principiell invändning mot att personalen får ta ett belopp direkt ur kassan som motsvarar den dricks som betalats med kontokort. På så sätt blir företagets skuld till personalen direkt reglerad. Men det är viktigt, framhåller Skatteverket, att skuldens uppkomst och dess reglering återspeglas i företagets kassahantering och bokföring. Kontantuttag ur kassan utgör en sådan förändring av växelkassan som ska registreras i kassaregistret. Även här gäller att det av företagets underlag i bokföringen ska framgå till vilka personer som betalning har skett.
Skatteverket, dnr: 131 356228-15/111
Företagsaktuellt nr 5 2015
Nu är det beslutat – skattesatsen på livsmedel sänks till 6 procent från tidigare 12 procent den 1 april 2026. Många företag kommer att omfattas av momssänkningen på livsmedel. Det här är vad som gäller. Sänkningen påverkar allt från livsmedelsbutiker och bensinstationer till gatukök, kaféer och restauranger. Precis som förra gången då matmomsen sänkes kommer det …
Ungefär 6,5 miljoner privatpersoner har i dag en digital brevlåda. Motsvarande siffra för företag är 300 000. Vilka är fördelarna för ett företag att använda en digital brevlåda och hur registrerar du den? Många privatpersoner använder digital brevlåda men bland företagen är användningen mycket lägre. Med en digital brevlåda kan du som …
Misskötsel på arbetsplatsen skapar ofta osäkerhet och svåra överväganden för arbetsgivaren. Vad är du skyldig att acceptera – och när måste du agera? För att hantera situationen korrekt krävs både tydlighet, dokumentation och kunskap om ditt ansvar. Här går vi igenom vad som gäller och hur du bör agera i olika situationer. Vad menas med misskötsel? Det är ett mångsidigt …
I årets deklaration möts många av en ny e-tjänst hos Skatteverket. Samtidigt införs nya regler för avdrag för ränteutgifter och ett höjt skattefritt sparande på investeringssparkonto. Här är några av de viktigaste nyheterna att ha koll på inför deklarationen. Ny e-tjänst Du som godkänner deklarationen via Skatteverkets webbplats möter i år en ny e-tjänst. I denna går …
Den 4 maj ska deklarationen för dig som privatperson senast vara inne hos Skatteverket om du inte har fått anstånd. Här har vi samlat några viktiga saker att kontrollera och tips som kan vara bra att tänka på innan du skickar in deklarationen. Kontrollera att de förtyckta uppgifterna stämmer De flesta uppgifter i deklarationen är förtryckta men det är viktigt att kontrollera …
Före den 31 mars måste du som arbetsgivare se till att dina medarbetare tar ut de semesterdagar som inte får sparas. Det följer av semesterlagens huvudregel och är en tvingande regel som syftar till att säkerställa vila och återhämtning. För många företag innebär semesterårsskiftet att både intjänandeåret och semesteråret avslutas den 31 mars. Medarbetarna tjänar in …
Allt fler företagare upplever att regelbörda och byråkrati bromsar tillväxten. Fyra av tio företag anger i dag att administrationen är ett betydande hinder – en tydlig ökning de senaste åren. För småföretagare, med begränsade resurser, kan konsekvenserna bli särskilt kännbara. Så här minskar du risken att fastna i regelkrångel och kan fokusera mer på att utveckla din …
AI-förordningen trädde i kraft i augusti 2024 och sätter ramarna för hur artificiell intelligens får användas inom EU. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat Digital Omnibus, som ska göra regelverket mer proportionerligt – särskilt för små och medelstora företag. Men oavsett lättnader kvarstår ansvaret alltid hos den som använder AI. – Förhoppningsvis ger regelverket …
Lön kan vara en känslig fråga, särskilt när det handlar om den egna lönen. Med det nya lönetransparensdirektivet ökar förväntningarna på att kunna jämföra sin lön med andras – men blir det verkligen så? Lönetransparensdirektivet utgår från EU:s grundläggande princip om att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Principen fastställdes redan 1957 i de …
I skymundan av ändringarna av 3:12-regler har riksdagen även beslutat om en skattereduktion för juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Reglerna gäller för gåvor som ges från och med den 1 januari 2026. I den här artikeln går vi igenom vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att företaget ska få skattereduktion och för …
Vi är anslutna till Srf konsulterna